Är du för anpassningsbar?

För det mesta är det bra att vara anpassningsbar.
Jag åkte nyligen på en kajaksemester utan bikinitrosor och befann mig långt från närmaste affär. Då var det bra att jag fann mig i att bada i trosor under tre dagar.

Vi kan garva åt lite tokiga situationer, men jag vet att det finns barn, kvinnor och män som inte skulle kunna bada i underkläder eller som måste bo enligt en viss standard. Deras anpassnings-oförmåga i en sådan situation skapar en negativ upplevelse.
Samma anpassnings-oförmåga i en annan situation kan skapa en positiv personlig upplevelse, men låt mig börja med anpassande i relationer.

Anpassa dig mindre i relationer

Vad är det för skillnad på en ”dörrmatta” och vara ”alltför” anpassningsbar i en relation?
En dörrmatta bara tar emot krav och ställer inga tillbaka.
En alltför anpassningsbar person hade uttryckt ett behov eller krav, stött på ett Nej från motparten och då förhandlat sig till något annat med det centrala är att hens behov hade förbisetts.
En som är mycket mindre anpassningsbar kompromissar inte om sina behov, i alla fall inte de viktigaste.
Det är del av en relation att anpassa sig till varandra, men båda parter måste ge och ta.

”Jag behöver höra från min partner att jag är fin i alla fall när jag varit hos frissan eller vi ska på fest”
Dörrmattan: skulle inte be sin partner.
Alltför anpassningsbar: Han vill inte ge verbala komplimanger, så jag får acceptera att han byter däcken på min bil åt mig istället.
Mindre anpassningsbar: Det här är något jag inte kan förhandla bort, det är rimligt att kunna möta mig i det här behovet. Problemet att inte kunna säga något ligger hos honom, han får moderera sitt beteende.

Min väninna har följande attityder och beteende hos en partner som hon anser nödvändigt för sin egen skull och inte kommer rucka på:
– att en kompromiss inte är en förlust.
– att vara tydlig med sina behov är inte det samma som att vara krävande.
– att kunna säga förlåt.
– att kunna ge positiv feedback.

Vad ger du avkall på och vad ger din partner avkall på i er relation?
Vad kommer du kunna släppa i framtida relationer och vad är livsviktigt?

Anpassningsoförmåga på arbetsplatsen 

…kan faktiskt vara bra och skapa en positiv personlig upplevelse.
Det är inte bra att vara alldeles för anpassningsbar i nya situationer för att nå i mål med något. Då kan man hamna i negativa mönster, ta på sig ledarskap eller uppgifter där det inte är din roll och kompromissat med det som du faktiskt vill göra.
En alltför anpassningsbar person är snabb att se till sig själv som den som ska ändra sig. Det är hen som lägger om sina arbetstider eller tar på sig mer ansvar, istället för att hen säger:

Hur ska vi ändra strukturen, inte det personliga, för att lösa problemet?

Personer som inte automatiskt anpassar sig hamnar oftare i konfliktsituationer, men det är inte nödvändigtvis negativt. Ordet ”konflikt” betyder ett möte av något som inte är förenligt, men det betyder inte bråk. Vi måste sluta att betrakta ordet konflikt som gräl och istället se det som ett tillfälle att lösa ett problem. Alla konflikter är inte gräl eftersom de inte behöver eskalera till osämja om man är någorlunda kommunikativ.

Både i relationer och på arbetsplatsen är en viss måtta av anpassningsförmåga bra. I den personliga relationen måste du ha koll på din integritet och om samspelet med din partner är positivt. På arbetsplatsen måste du skilja på det personliga och det strukturella.
En dos av självkännedom för att veta vad man behöver och vad man kan kompromissa med är viktigt och om du aldrig reflekterat över det förut…så kanske det är dags nu?